Oppgradert rekkverk på Sotbråten bru på fv. 169 i Fet. (Foto: Statens vegvesen )

Ulykker ved bruer skjer hyppigst i overgang fra veien

Publisert:
2. februar 2018
Av
Kjell Solem

Vegvesenet har bedt TØI utrede årsaker til alvorlige ulykker ved bruer.

Transportøkonomisk institutt (TØI) har på oppdrag fra Statens vegvesen analysert årsaker til dødsulykker på og i overgangen mellom vei og bru. I årene 2010 – 2016 skjedde 38 dødsulykker på og ved bruer, der 31 av ulykkene settes i sammenheng med utforming av brua. Her finner du hele rapporten.

Ulykkesrisikoen på bruer er lavere enn på vegnettet ellers

Rapporten er bestilt som en del av arbeidet med oppdatert regelverk om vegenes sideområder (N101).

– Rapporten gir mer kunnskap om de sammensatte forholdene som fører til ulykker på bruer og i overgangen til bruene. Funnene stemmer godt med analyser Vegvesenet tidligere har gjort, sier avdelingsdirektør Guro Ranes i Vegdirektoratet.

Nyhetsbrev

Ingen av bruene hadde mer enn én dødsulykke. Ulykkesrisikoen på bruer er lavere enn på vegnettet for øvrig, og tallene har fulgt den generelle trenden med færre alvorlige trafikkulykker. Vegvesenet er opptatt av alle forhold som kan bidra færre ulykker, og arbeider for ytterligere å redusere ulykkesrisiko på bruene.

<br />Rekkverk med standard fra byggeår og oppgradert rekkverk. Dette er Sotbråten bru på fv. 169 i Fet. (Foto: Statens vegvesen )

Kolliderer eller kjører ut

Av de 31 ulykkene var 26 utforkjørings- eller møteulykker. To av ulykkene inntraff ved at vogntog kjørte ut like før brua. 11 av ulykkene skjedde med motorsykkel, moped eller ATV. – Dette er påfallende høye tall for ATV og tohjulinger, påpeker Ranes.

Om årsaksforholdene påpeker TØI-rapporten sammenstøt med rekkverk, stolpe eller støyskjerm. I to tilfeller har motorsykkelen truffet rekkverk i oppreist stilling. Føreren har havnet over rekkverket.

Rekkverk er i seg selv en risiko

Manglende rekkverk i overgangen til brua og sammenstøt med rekkverk kan være medvirkende faktorer i dødsulykker, påpeker TØI-rapporten. I tilfellet med de to vogntogene hadde siderekkverket ikke nok styrke til å fange opp kreftene. Motorsyklister og bilister kan på den annen side omkomme på grunn av kollisjonskrefter i sammenstøt med rekkverk.

– Rekkverk utgjør i seg selv en risiko for en fører som mister kontroll på sitt kjøretøy, påpeker Ranes.

– Det er en stor utfordring å utforme rekkverk som både beskytter mot utforkjøring og på den annen side ikke er så stivt at det påfører kjøretøyet og bilisten store skader i kollisjonen, sier Ranes.

En nyere undersøkelse fra Statens vegvesen  (Huserbråten, 2017) analyserte i hvilken grad ulykker har sammenheng med mangelfull utforming av rekkverk. Funnene i denne analysen samsvarer med TØIs konklusjoner. Huserbråten viste at mangelfulle rekkverksløsninger var medvirkende til det alvorlige utfallet i 33 dødsulykker ved bruer i perioden 2005- 2014. De vanligste manglene var for korte rekkverk, feil avslutning eller nedføring av rekkverk. Ulykkene skjer som oftest i overgangen fra vei til bru.

Mange rekkverk er skiftet

Det er om lag 17.000 bruer på riks- og fylkesveinettet. Vi har i mange år vært oppmerksomme på trafikksikkerheten på bruene. Mange rekkverk er oppgradert til dagens krav, men om lag 750 bruer står fortsatt med rekkverk fra byggeåret. I mange tilfeller er det nødvendig med omfattende rehabilitering, eller hel utskifting av brua å heve standarden, sier Ranes.

Én kommentar

  1. Johan Granlund sier:

    En vanligt förekommande grundorsak till olyckor vid övergång mellan väg och bro, är tvär vägojämnhet som orsakar kraftiga guppstötar i fordon. Detta kan överraska föraren att göra olämplig manöver. Vintertid är det vanligt att snö klumpar skakas loss från tunga fordon. Efterföljande fordon kan få kast och sladd pga den överraskande snön.
    Denna problematik nämns inte i er artikel.
    Ojämnheter vid fogstål kräver speciell mätteknik; de mäts inte på relevant sätt av vanliga bilburna lasermätsystem. År 2003 löste vi vid dåvarande svenska Vägverket Konsult mätproblemet. Sedan dess har Vägverket/Trafikverket låtit utföra specialmätning av ojämnheter vid tusentals broskarvar i körfält på statliga vägar.
    EU-projektet ROADEX IV mätte stötformig färdvibration i tunga lastbilar. På sid 79 i länkad Roadex-rapport visas foto på ojämnhet vid en uselt underhållen broskarv vid Nämforsen i svenska Västernorrland, tillsammans med mätdata över vibration på chaufförens sits. I rapporten visas även mätresultat från E6 i norra Norge. Utöver gupp vid broskarvar, visas där även foton på sanslöst ojämna tvärgående asfaltskarvar samt över vägtrummor, tillsammans med data över guppstötar på chaufförens sits. Se sid 55-59.
    Det vore intressant om Statens vegvesen, i tillägg till övergång mellan väg & bro, även undersöker olycksfrekvens vid ojämna tvärgående asfaltskarvar och vid gupp över vägtrummor. Kontakta mig gärna om ni vill veta mer om relevant teknik för laserskanning av ojämnheter vid broskarvar.
    https://www.slideshare.net/JohanGranlund/vehicle-and-human-vibration-due-to-road-condition-roadex-iv

Legg igjen en kommentar

Din e-postadresse vil ikke bli publisert. Obligatoriske felt er merket med *

*

*